Björn Synneby exemplifierar med hur odlade växter och bäckfåror på badanläggningar (gröna zoner) kan ta upp många av de näringsämnen och metaller som annars når våra vattendrag och leder till dålig vattenkvalitet och störningar i ekosystemen. Om fler fastigheter, däribland badanläggningar, utrustas på ett sådant sätt leder det således till fler gröna zoner.

Sammanfattningsvis betraktar Björn Synneby badanläggningar som ett betydelsefullt redskap för att nå upp till många av målen i Agenda 2030. Men han är också noga med att poängtera att den fulla potentialen endast kan nås genom gemensamma mänskliga insatser. Det är viktigt att utveckla och lägga resurser på verksamhetsutveckling, samarbeten och partnerskap mellan olika aktörer, till exempel föreningslivet, ideella organisationer och kommunen.

I slutet av 1800-talet drunknade 1100 människor varje år i Sverige. 73 människor drunknade 2023 i Sverige. Betänk då att Sveriges befolkning fördubblats sedan 1800-talets slut. Det har med andra ord hänt en del under de senaste 120 åren men fortfarande drabbas människor av det värsta tänkbara.

– Enkel matematik säger oss att om vi fortfarande hade haft 1800-talets förhållanden i Sverige, så hade drygt 2000 människor dött varje år till följd av drunkning, säger Björn Synneby, miljökonsult och ekonom, på Arnco.

För Björn är det uppenbart att badhusen och simhallarna räddat många liv.

– Självklart kan ett badhus inte agera simlärare, men på en makronivå är badhusen en förutsättning för att människor ska kunna lära sig simma. Om tillgången till badanläggningar minskar så kommer även simkunnigheten att minska, säger Björn.

– Då landar man på drygt 8,7 miljoner kronor. Det är vad en drunkning med dödlig utgång kostar i produktionsbortfall, säger Björn.

Om man tar den siffran och gångrar med så många som dog vid förra sekelskiftet och samtidigt tar hänsyn till befolkningsökningen, så blir det nästan 18,3 miljarder per år.

– Den summan kan ses som en alternativkostnad som motsvarar vad kostnaden skulle bli per år om Sverige inte hade några badanläggningar, säger Björn.

Ett annat sätt att är att titta på alternativkostnaden för varje badanläggning. I Sverige finns det ungefär 390 badanläggningar. Räknar man på samhällskostnaderna till följd av en drunkning har varje badhus en alternativkostnad på 47 miljoner kronor per år.

En alternativkostnad beräknad på 1940-talets statistik blir således mer trovärdig.

Befolkningen i Sverige har ökat med 50 procent sedan dess. Om vi skulle haft 1940-talets drunkningar skulle de idag uppgå till 720 per år. Multiplicerar man den summan med kostnaden för en drunkningsolycka (8,7 miljoner) och drar av de cirka 70 drunkningar som skedde förra året så får vi drygt 5,6 miljarder i alternativkostnad. Delar vi det med antalet badhus (390) får vi en alternativkostnad på 14,5 miljoner kronor, per år och anläggning.

Ett äventyrsbad i dess rätta bemärkelse ställer stora krav på byggnad och funktioner, aspekterna är många. Men låt oss inte förhasta oss. Vi vet att du varit med ett tag. Ett äventyrsbad i Fredrikshamn är inget man shoppar hem på nätet en söndagskväll. Du är med största sannolikhet en rutinerad gutt. Du vet ett och annat om byggnader och du vet också att gästens upplevelse är allt. Kanske jobbar du till vardags med hotell, event och liknande. Vad vet vi?

Låt oss avgränsa oss till 4-5 områden: vattenomrörning, säkerhet, hygien och attraktioner och tema. Vi börjar med de tråkiga sakerna och så avslutar vi med attraktioner och tema. Låter som en plan? Greit!

Hög vattenomrörning? Vad är nu det?

Om du någon gång varit i Norge kanske du har stått vid Vøringsfossen, detta magnifika vattenfall med ett fall på 145 meter, rakt ner i den store dalen.

När vattenångorna skummar uppåt som fuktiga dimmoln, ja då kan vi snakke vattenomrörning.

En annan typ av vattenomrörning är den i badhus. Många människor som leker, plaskar och åker rutschbana leder till att vattnet rörs om. Det leder i sin tur till att den otrevliga gasen trikloramin frigörs snabbare. Trikloramin är flyktigt och avdunstar lätt från vatten till luft där den kan ställa till med hälsobesvär för både personal och gäster.

Det är en rutinåtgärd att regelbundet kontrollera halterna av trikloramin. Men du är en driftig dreng som gärna vill rota runt och sätta ditt eget avtryck med nya häftiga upplevelser och attraktioner. Då gäller det att pass opp! För nya mätningar ska alltid göras efter ombyggnationer eller större förändringar i verksamheten.

Detta leder oss osökt in på nästa rubrik: Säkerhet och hygien.

Att anläggningen är säker är viktigt av flera skäl. Som besökare måste man känna sig trygg med både helheten och detaljer.

Ett äventyrsbad bjuder på många attraktioner och upplevelser på relativt liten yta. Inte helt olikt OS i Lillehammer 1994.

Vassa kanter och hörn är bäst att undvika. Halksäkerhet är A och O när barn springer runt och busar. Viktigt är också tydliga kontraster vad gäller ljushet; ett äventyrsbad är en obekant miljö där det måste vara lätt att orientera sig på ett säkert sätt. Ljusa färger på väggar ger en tydlig kontrast mot ett mörkt golv, till exempel.

När det kommer till hygien är det viktigt att badet är lätt att göra rent och att det finns goda rutiner för städning med rätt produkter. Badhus är en riskmiljö för bland annat badhusfötter och legionella – utbrott som du helst vill slippa.

Sen har vi detta med attraktioner och tematisering. Hur skapas den där mysiga känslan av att vara i ett fantasiland någon helt annanstans?

Om du har läst vår artikel med arkitekten Axel Robach så vet du att de mest banala saker kan fungera som utgångspunkt – om man gör det på allvar. I Strängnäs gjorde vi en workshop med barnen – det resulterade i att godis blev temat. I Kristianstad blev vi inspirerade av biosfärområdet Vattenriket med sin rika natur, det ledde bland annat till färgstarka växtformationer.

Som framstående hotellkille (eller vad du nu gör?) har du kanske redan en bestämd åsikt om teman och attraktioner. Du kanske inte gillar godis. Kanske har du en favorit bland frukterna som kan bli en cool lösning. Som liten gutt kanske du sålde jordgubbar. Då kanske en slingrande vattenrutschbana som landar i ett jordgubbsland är helt rätt för dig.

Kanske.

Alldeles oavsett så gäller det att skapa ett tema och attraktioner som håller ihop, både rent materiellt och upplevelsemässigt.

Som av en ren händelse råkar vi ha erfarenhet av äventyrsbad i Fredrikshamn. The Reef ligger ett stenkast från hamnen och har i många år varit ett spännande besöksmål för barnfamiljer.

För ett antal år sen var vi ansvariga arkitekter när The Reef skulle genomgå en omfattande ombyggnad, för att öka attraktionskraften och locka fler gäster.

Nu, 15 år senare är vi redo igen. Och visst är du det också…

…ikke sant?

Forskning visar också att regelbundna bastubad kan fungera som ett alternativ till fysisk träning för människor som av olika skäl inte kan motionera. Exempelvis finns det belägg för att regelbundna bastubad utan träningsmoment kan verka blodtryckssänkande.

Hur kan det komma sig? Låt oss fråga bastudoktorn.

– Utöver minskad risk för exempelvis stroke så kan bastubad även mildra ångest och lättare depressioner. Förklaringen ligger i att bastubad påverkar hjärt- och kärlsystemet och frigör hälsofrämjande hormoner, så som serotonin, dopamin och oxytocin, säger Hans.

För ett par år sedan startade planeringen av ett bastulabb på Sunderby sjukhus i Luleå. Det är ett forskningssamarbete mellan Luleå tekniska universitet och Uppsala universitet för att förbättra kunskapsläget om bastu, kallbad och hälsoeffekter. Unikt i sitt slag, i Sverige.

Ambitionen är att studera och jämföra effekter av olika typer av bastubad och kallbad. Men också att bjuda in forskare från olika fält för att bättre förstå hur bastubad, värmeterapier och kallbad kan förbättra hälsan hos exempelvis cancersjuka och människor med funktionshinder eller psykiska sjukdomar.

Det handlar också om att utveckla protokoll för optimal temperatur och luftfuktighet som kan leda till nya normer och riktlinjer i hur man kan basta på bästa sätt.

En utmaning, enligt Hans, är bristen på forskningsstöd. Det satsas för lite på förebyggande sjukvård, trots att hjärt- och kärlsjukdomar men även cancer, till stor del går att förebygga genom livsstilsåtgärder.

– Sveriges sjukvårdsbudget uppgår till ungefär 500 miljarder per år, men bara 3 procent går till förebyggande vård, säger Hans.

Ett stort framsteg, enligt Hans, är att bastubad nu är en del av den så kallade MONICA-studien (Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Disease).

MONICA-studien påminner till stor del om den finska KIHD-studien. Även MONICA-studien är epidemiologisk och har pågått under lång tid (sedan 1985). Vart femte år görs undersökningar på ett slumpvis antal personer i Västerbotten och Norrbotten. Man mäter bland annat blodtryck, kolesterol och nivåer av miljögifter. Bland livsstilsfaktorerna ingår bland annat rökning, snusning, motionsvanor och sociala riskfaktorer. Och sedan 2022 även frågor rörande bastuvanor.

Hans ser ljust på MONICA-studien. Förhoppningen är att den stärker kunskapsläget på samma sätt som den finska KIHD-studien.

Men trots att vi sedan några år tillbaka vet betydligt mer om bastu och hälsa, fortsätter myter och felaktiga föreställningar att frodas, till och med inom sjukvården.

– Patienter med hjärtsvikt kan få rådet att inte basta, trots att forskningen visar att bastubad har en positiv effekt på just hjärtsvikt, säger Hans.

Hans ser gärna att vi hittar nya sätt att basta på. Eller nygamla skulle man kunna säga.

– Jag ser gärna att kvartersbastun får en renässans. Att bastubad inte begränsas till badhus och spa-anläggningar, utan att det finns tillgängligt där människor bor och verkar, säger Hans.

Personligen efterfrågar Hans kombinationen av kallbad och bastu, även om forskningen på området är högst begränsad.

Befintlig forskning på kallbad är begränsad och erfarenheterna är framförallt anekdotiska, men lindring av diverse psykiska symtom och positiva effekter på blodtryck har rapporterats.

– Även om forskningen på kallbad är begränsad, så överväger de positiva effekterna av kallbad de negativa, säger Hans.

Hans tittar bakåt för att komma framåt.

– I början på 1900-talet fanns ett otroligt engagemang i bastubad. Såväl forskare som politiker, läkare och många andra lyfte fram bastun som ett sätt att minska sjukdomar och förbättra hygienen, säger Hans.

Nu hoppas Hans att engagemanget kan komma tillbaka i en ny tappning.

– Det finns så många sjukdomar och tillstånd, både fysiska och psykiska som vi kan avhjälpa genom bastubad, säger Hans.

Slutorden i Bastuboken får också bli slutord i den här artikeln.

”Vore det inte fantastiskt om varma stenar i ett litet rum, tillgängligt för de flesta och till en liten kostnad skulle kunna komma att komplettera eller ersätta olika läkemedelsbehandlingar och förhindra uppkomsten av några av våra vanligaste folksjukdomar?”

Dagens krav på tillgänglighet, komfort, säkerhet, vattenrening och mycket annat kan vara svårt för att inte säga omöjligt att i efterhand införliva i ett gammalt badhus.

Krav på hållbarhet löper som en röd tråd genom dagens byggprojekt och badhus är inget undantag. Energieffektiva installationer och låga driftkostnader är återkommande begrepp.

Badhus speglar tidsandan. De gamla badhusen byggdes utan särskilda målgrupper i beaktande. Människor skulle lära sig simma och det skulle finnas hyfsade möjligheter till motion och idrott. Sedan dess har badhusets betydelse blivit bredare och mer mångbottnad, vilket avspeglas i de badhus som byggs idag.

Att barn utvecklas kognitivt, motoriskt och socialt genom lek och stimulans i vattnet är ett faktum som få ifrågasätter idag. Men om du pratat om babysim på 1960-talet skulle reaktionen i många fall likna en fågelholk. Idag blir nyblivna föräldrar upplysta om babysim på de första besöken hos Barnavårdscentralen.

Få aktiviteter kan på ett kravlöst sätt hålla barn fysiskt sysselsatta i flera timmar såsom lek och bus i vatten. Genom att utrusta badhusen med plaskpooler, interaktiva funktioner, rutschbanor, med mera, kan vi stimulera barnens lust och utveckling, vilket i förläningen leder till mer tid i vatten, större vattenvana och bättre hälsa.

Ett modernt badhus behöver alltså ta in många funktioner och behov. Det gör att de växer. Vi bygger ganska stora anläggningar idag. Ofta på 10 000 kvm eller mer. Men storleken är inget självändamål. Badhusen måste i möjligaste mån rymma de funktioner som efterfrågas, vilket ofta innebär plaskpool och attraktioner för barn och ungdomar, regelrätt simträningsbassäng, motionsbassäng och kanske även relaxavdelning med flera sorters bastur. God tillgänglighet och teknikutrymmen kräver också yta.

Diskrepansen är ofta stor mot det gamla badet som invånarna haft en relation till i många decennier. Reaktioner som ”Det var väl inget fel på det gamla badhuset” och ”Vi behöver inte sån här lyx” är inte ovanligt. Men då ska man komma ihåg att vi inte bara bygger för oss själva här och nu, utan också för framtida generationer. Ett nytt badhus ska stå i 40-50 år. Då gäller det att tänka till från början.

Man missar också de lager av utveckling som skett under ett halvsekel. Återigen, ett badhus är en produkt av sin tid. Få människor skulle idag resonera i termer av lyx om ett nytt kök är utrustat med induktionshäll och mikrovågsugn, eller om en bil har låsningsfria bromsar och elfönsterhissar. Men ett badhus med höj- och sänkbara bassänger, terapibad och relaxavdelning, får ofta epitetet lyx strösslat över sig.

Vad är rätt plats för rätt badhus? För att skapa en uppskattning över vad ett badhus ska innehålla och i vilka kvantiteter brukar man titta på befolkningsantalet i kommunen. Tyvärr är befolkningsantalet ett dåligt och trubbigt mått om det används utan att ta hänsyn till andra faktorer.

Att det i samhällen med små befolkningsantal byggs stora badhus med många funktioner kan tyckas konstigt.

Varför ska samhällen med ynka 20 000 invånare ha så avancerade badhus?

Sverige är ett avlångt land med stora avstånd. I en kommun som ligger avlägset till kan det vara både 30 och 40 mil till närmsta stora badhus. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, för en barnfamilj eller pensionär, att åka så långt över dagen för att leka i en plaskbassäng eller njuta av bubbelpool och bastu.

I andra städer och samhällen med fler invånare, kan det räcka med ett enklare badhus, då det ofta bara är några mil till närmsta familjebad.

Trots att det byggs mer badhus än på väldigt länge råder det fortfarande brist.  Och bristen på badhus innebär också en brist på idrottsanläggningar för simidrotten. Svensk Simidrott beskriver situationen som katastrofal. Sverige är ett vattenland med en rik simtradition som går långt tillbaka och det är fullt förståeligt att Simidrottsförbundet tar bladet från munnen.

För simtävlingsändamål är det 50-metersbassängen som gäller. Därför står den ofta högt upp på den lokala simklubbens önskelista när en kommun ska bygga nytt badhus.

Behöver alla nybyggda badhus en 50-metersbassäng?

50-metersbassänger är viktiga för simidrotten. Det är värdefullt för lovande unga simmare att inför ett mästerskap få träna under autentiska förhållanden. Och det skulle inte skada svensk simidrott om det fanns fler 50-metersbassänger. Men 50-metersbassängen tillhör alltjämt undantaget bland bassängtyperna. Det är en nischbassäng som inte fyller någon reell funktion för någon annan än den seriösa idrottaren. Det avspeglar sig i statistiken. Grovt räknat finns det en 50-metersbassäng i vart tjugonde badhus. De är oftast belägna i större städer och centralorter.

Utöver regelrätt simträning finns många andra idrottsföreningar och intressen som har behov. Vi har konstsim, simhopp, undervattensrugby, fensimning, vattenpolo, kanotslalom, livräddning, rehabilitering, vattenträning, dykträning för den lokala dykklubben och Räddningstjänsten, ja listan kan göras lång.

Alla dessa aktiviteter kräver inte avancerade installationer eller särskilda bassänger, men belyser att badhuset har många intressenter, med behov som behöver tillgodoses i möjligaste mån.

Idrotten och föreningslivet har behov som är viktiga att tillgodose. Men det gäller att inte få tunnelseende på kuppen och missa andra behov.

Inte sällan ställs ett motsatsförhållande upp mellan exempelvis simidrott och lek- och äventyrsattraktioner.

Men lusten till vatten och att utforska har sin upprinnelse i leken. Det är ur leken som lusten till idrotten växer fram och med idrotten kommer större värden så som ansvarskänsla, hälsa och meningsfullhet. Om man betraktar leken som något hedonistiskt utan större värden missar man den kopplingen.

Det är genom leken som barnet får upp ögonen för vattnet, att det kan vara något sprudlande och fantastiskt. Det lägger grunden för självförtroende i vattnet, samtidigt som mentala och fysiska förmågor utvecklas.

Det ideala badhuset är ett badhus genom livets alla skeden. Från barndomens babysim och lek och ungdomens idrottande till avkoppling, bastubad och motionssim på ålderns höst. Däremellan ett givet besöksmål tillsammans med familj och vänner. Därmed inte sagt att alla badhus måste vara av sådan art.

Att bygga badhus som tillgodoser alla intressenters intressen till hundra procent är svårt. Det är heller inte meningen att varje nytt badhus (eller befintligt för den delen) ska rymma allt från äventyrsattraktioner till tävlingsbassänger och fem sorters bastur.

De enkla badhusen med enbart motions- och undervisningsbassänger har fortfarande relevans. Inte minst för att vi ska kunna garantera god simundervisning och simkunnighet i hela landet.

Om du läst så här långt förstår du säkert att den här texten handlar inte om att ta någons parti framför någon annan. Det är ett försök att erkänna badhusets intressenter och de konfliktytor som finns. Förhoppningsvis kan den väcka förståelse för att det finns olika behov, att alla behöver lyssnas på och att alla sidor har goda argument.

Rivningsmotståndarna har en poäng i att god arkitektur har stora värden. Samtidigt är det inte möjligt att behålla alla gamla badhus. Många är utslitna bortom räddning, samtidigt som miljömässiga, tekniska, utrymmesmässiga och kulturella krav tillkommit sedan de ritades.

Idrottsrörelsen är viktig av många skäl. Svensk simidrott behöver ändamålsenliga anläggningar.

Barn och ungdomar behöver också känna lust och glädje inför vatten. Att leka är viktigt. Det stärker det enskilda barnet samtidigt som det ger glädje och gemenskap till hela familjen.

Äldre människor är friskare och mer aktiva än någonsin. Att komma ut, träffa vänner och socialisera har stor betydelse, både för den mentala och fysiska hälsan. Att sitta i en vältempererad bastu eller sjunka ner i en bubbelpool kan inte reduceras till onödig lyx.

Det var längesedan det byggdes så mycket badhus i Sverige som nu. Men ännu fler måste byggas. Förhoppningsvis kommer de komma i olika storlekar och skepnader, specifikt utformade för de behov som finns på den aktuella platsen. Och förhoppningsvis kan några fina badhus från tiden få fortsätta vara badhus ett tag till, alternativt konverteras till annan verksamhet men med bibehållen arkitektur.

För när det kommer till kritan är det behoven som måste få råda. En vattenrutschbana, en 50-metersbassäng eller en relaxavdelning är bara ett sätt att tillgodose ett behov.

En tråkig utveckling vore om vi slösade med resurser genom att bygga anläggningar med funktioner som inte behövs eller fyller någon funktion på den aktuella platsen.

Viktigt är att kommunerna tar i beaktande hur badhussituationen ser ut i den egna kommunen men också i grannkommunerna.

En aspekt är turismen där badhusets attraktionskraft tenderar att både överskattas och underskattas. Ett badhus kan sällan fungera som en huvudattraktion för besöksnäringen men kan fungera som en sekundär attraktion. Något man besöker när man ändå är på platsen, exempelvis vid genomfartsresa, om någon huvudattraktion eller sevärdhet är stängd, vid dåligt väder, eller liknande.

Vad måste det nya badhuset innehålla och vad kan man utan större besvär hitta i närheten? Hur långt är det till närmsta äventyrsbad, 50-metersbassäng, rehabiliteringsbad, och så vidare? Hur ser demografin ut? Vad tycker föreningslivet? Och vilken uppfattning kan vi bilda oss om framtiden?

Detta och mycket annat är vad som utgör förstudien inför ett badhusbygge. En god förstudie är fundamentalt för att göra rätt från början.

Låt framtiden bli en samlande tid där vi stannar upp och lyssnar in varandras behov. Så kommer vi framåt, så ökar vi folkhälsan, så förbättrar vi simkunnigheten, så stärker vi idrotten och så skapar vi glädje och lust i vattnet.

Vill du veta mer om våra erbjudanden eller komma i kontakt med oss av något annat skäl, får du gärna skriva till oss på formuläret nedan.